Friskare mamma hela vägen
Flertalet länder i Europa har en utarbetad fysioterapeutisk plan för omhändertagande av kvinnor under graviditet och efter förlossningen. Både vaginal förlossning och kejsarsnitt är ett trauma för kroppen, därför behöver nyblivna mammor läkning och återhämtning. Muskulatur i bål och bäckenbotten behöver behandling för att återställa funktion.
Här ligger Sverige efter enligt sjukgymnasten, Shirin, som specialiserat sig i gynekologi, idrottsmedicin, urologi samt obstetrik för att möta kvinnors ökade behov.
Heej Shirin!
Varför är din hjälp hetare än någonsin bland mammor idag?
Man kan likna både vaginal förlossning och kejsarsnitt vid en stor skada på muskler, ett trauma för kroppen helt enkelt. Folk som är skadade får ju hjälp, varför får inte kvinnor efter graviditet och förlossning det på samma sätt?
Kvinnor i Sverige kan söka vård för sina besvär, men eftersom det inte ingår i sjukvårdsplanen är det många som inte vet att man kan få hjälp. För de som söker är tyvärr antalet fysioterapeuter med fördjupad kunskap i gynekologi och obstetrik en flaskhals och det är ofta flera veckors väntetid. Risken är också att man bor i en mindre stad som saknar specialister.
Hur kom du in på din bana, där du nischade in dig för att stödja nyblivna mammor?
Jag specialiserade mig tidigt inom idrottsmedicin och tog en Master of Science, då det var mitt intresseområde redan innan jag påbörjade Sjukgymnastprogrammet, men blev tidigt nischad då jag hjälpte många gravida med rygg- och bäckensmärta. Men det var svårare att förstå hur jag skulle hjälpa dem när de kom efter förlossningen med besvär från bäckenbotten eller hade svanskotesmärta. Jag hade ingen jag kunde skicka dem vidare till som kunde området då ingen i öppenvården tog emot patienterna, och på Kvinnokliniken togs bara kvinnor emot som hade stora besvär av skador eller liknande. Då bestämde jag mig för att påbörja studier igen och startade en specialistutbildning igen, denna gång inom Urologi, Gynekologi och Obstetrik som vårt fördjupningsområde heter.
Jag blev ofta ledsen när jag träffade patienter som gått runt i vården och inte fått någon information eller hjälp för hur de ska hantera sina smärtor. Många gravida får information att de ska använda bäckenbälte, eller få kryckor för att avlasta bäckenet, och sen får de klara sig själva. Det finns så mycket mer att göra för att hantera foglossning! Så jag tänkte, om det är så många i Malmö, där jag bor, som inte hittar rätt terapeut att få hjälp av, då finns det många fler i landet som har behov av att få rätt hjälp. Därför skapade jag Friskare Mamma. När jag ändå var igång, tänkte jag att det nog kunde vara bra att sätta upp information och träningsvideor så att man börjar jobba med sin mage, rygg, sitt bäcken och bäckenbotten på rätt sätt, i tid!
Inför förlossningen och under graviditeten?
Jag rekommenderar att:
Anpassa övningar utefter den fas man är i. Under graviditeten kan man träna bålen både dynamiskt och statiskt, men med övningar som inte ökar buktrycket och som inte triggar bäckenlederna om man har exempelvis foglossningssmärta. Det finns även övningar för överkropp och underkropp man kan göra som gravid som inte triggar foglossningssmärtan.
Efter förlossningen kan man börja träna bäckenbotten med en gång. Det innebär dock inte att man ska förväntas maxknipa, utan att man försöker få kontakt med musklerna och göra små knip så man börjar känna lite rörelse. Det handlar om att få kontakt med området igen bara, och när smärtan minskar då kan man öka knipen. OBS! Precis som med annan träning så kniper man ett antal repetitioner vid ett och samma tillfälle och sen är man klar. Gå inte runt och knip under hela dagen, då får du en överspänd bäckenbotten.
Vi tenderar också att vilja komma igång med magen tidigt efter förlossningen, när vi blir piggare. För vissa tar det 2-3 v, för andra 4-5 v. Bålövningarna måste startas på den mest basala nivån, för att lära musklerna att samarbete igen och stötta kroppen inåt. Om övningar på en svårare nivå kommer musklerna tryckas utåt från kroppen och ger inte samma stabilitet.
Vilka risker finns det med att inte rehabilitera sig rätt från start?
- Magmuskler som blir utåtstående, ger inte rätt slutarkraft i bålen vilket kan innebära ont i ländryggen, en mage som står utåt, magmuskeldelning som inte går ihop så mycket som den skulle kunna.
- Svaghet i de djupa stabiliserande musklerna, vilket kan innebära ont i ländrygg, bäcken och höfter, nedsatt gångförmåga (dvs kan inte gå länge) och/eller kan inte stå upp länge, samt svårigheter att lyfta sitt barn eller bära. De här musklerna samarbetar dessutom mycket med bäckenbotten och nedsatt stöd i buken påverkar stödet och styrkan i bäckenbotten.
- Man kan få svag eller överspänd bäckenbotten pga fysisk träning i bålen, då det ökar belastningen ner i bäckenbotten. Det kan leda till inkontinens, tyngdkänsla, smärta i bäcken och höfter.
- Smärta i bäckenfogarna ger ofta symtom med smärta kring fogarna men också ner i sätet, ibland i delar av låren. Den smärtan ger ofta en nedsatt gångförmåga, lyft blir svåra, men även att bära barnet, och kvinnan känner sig begränsad i sin vardag
Boka Shirin
Läs mer om Shirin, hitta träningsvideor eller boka individuell konsultation här.
Just nu finns även två härliga erbjudande till dig.
- Få en fri videokonsultation med Shirin när du gör en tidsbokning. Gäller de första 20 så först till kvarn skördar.
- Med ”Bryohm20” får du bryohmig rabatt om 20% på valfri kurs första månaden.
