Alla söker samma sak - att bli sedda och hörda

För Lotta handlar livshantering om något grundläggande – att lära sig leva med livet som det är.

– Livshantering handlar om att lära sig hantera svårigheter och att normalisera alla känslor. Alla känslor är helt normala, säger hon. Vi behöver öva på att uppskatta allt vi har, i stället för att fokusera på det vi saknar.

Hon beskriver hur dagens samhälle ofta ger oss en skev bild av vad som är normalt. Via medier och sociala kanaler matas vi med budskapet att lyckan är standardläge – men så ser livet sällan ut.

– Svåra tankar och jobbiga känslor är en del av vår vardag, men vi är inte tränade för att hantera dem.

För den som redan mår dåligt kan jämförelsen med andra bli förödande.

– Vi jämför vår egen insida med andras utsida, säger Lotta. Och det gör oss bara mer ensamma.

En väg kantad av erfarenhet

Lottas engagemang har vuxit fram ur både personlig erfarenhet och ett djupt intresse för människans inre. Som ung kämpade hon själv med ångest och längtade efter att förstå varför vi känner som vi gör. När hennes tvillingsöner föddes för tidigt, och den ena gick bort medan den andra fick hjärnskador, förändrades livet i grunden.

– Jag fick anpassa mitt liv utifrån min sons behov. Det fanns inte utrymme för högskolestudier, men jag utbildade mig inom ACT, och det förändrade hela min syn på livet.

Som skolkurator och flyktingkurator mötte hon människor i svåra livssituationer och började intressera sig allt mer för vad vi själva kan göra för att lindra lidande. Hennes engagemang ledde till volontärarbete hos Suicide Zero, vidare till Mind, och sedan till en roll som en av de ansvariga på Minds självmordslinje.

– Min erfarenhet är att vi människor är mer lika än vi tror. Vi behöver få uttrycka vad vi känner utan att någon värderar eller dömer. Våra känslor behöver tas emot och respekteras.

Rädda om varandra – inte för varandra

För Lotta är medmänsklighet grunden i allt.

– Människor som mår dåligt behöver inte svar, de behöver förståelse, säger hon. Vi behöver förstå hur värdefulla vi alla är – att vara rädda om varandra i stället för att vara rädda för varandra.

Hon påminner också om att känslor aldrig kan vara “fel”.

– Det går inte att överreagera. Våra personligheter formas av erfarenheter och trauman. Hur vi reagerar beror på vår bakgrund. De flesta har fått lära sig att inte visa vad de egentligen känner – det är snarare så att vi underreagerar.

Att leva med medkänsla, menar hon, börjar med att visa den mot sig själv.

– Våra känslor är med oss varje sekund av livet. Vi behöver behandla både oss själva och varandra med respekt och medkänsla.

Återhämtning som livshållning

När Lotta själv behöver återhämta sig söker hon stillheten.

– För mig går återhämtning och inspiration hand i hand. Jag kopplar av när jag går i skogen, tittar på en film eller umgås med människor jag tycker om. I kravlösheten vaknar kreativiteten, säger hon.

Hon beskriver hur tankar och idéer ofta klarnar när hon rör sig, snarare än när hon försöker tvinga fram svar.

– I frånvaron av prestation startar tankeprocesserna – jag bearbetar intryck, funderingar och idéer när jag är ute och går.