Yoga
Modern yoga skiljer sig mycket från den yoga som utvecklades för tusentals år sedan. Traditionell yoga växte fram ur frågan: vad orsakar mänskligt lidande, och hur kan vi bli fria från det? Svaret var självförverkligande. Lidandet uppstår ur okunskap om vår sanna natur, och att lära känna den naturen är det som får lidandet att upphöra.
Yoga utvecklades som en väg av självutforskning genom meditation. Asanas kom senare som ett verktyg inom yogan: först som sittande ställningar, sedan som mer fysiska positioner. Deras syfte var aldrig att vara yogan i sig, utan att förbereda kroppen för att kunna sitta stilla och meditera. Något som många av oss aldrig lärt oss.
Låt oss guida dig in till vad yoga kan vara i stort, och hjälpa dig hitta en väg som passar dig. Oavsett om du vill sitta, röra på dig, lära dig vara stilla eller komma i kontakt med ditt andetag.
Vad yoga egentligen är
Ordet yoga kommer från sanskrits rot yuj, som betyder att binda samman, att förena.
I Patanjalis Yoga Sutras, som skrevs ned för ungefär tvåtusen år sedan, definieras yoga i andra versen till: yogaś citta-vṛtti-nirodhaḥ. Vilket kan översättas till att yoga är att stilla sinnets rörelser, eller stillness of the mind. När de oupphörliga vågorna i tanken lägger sig kan du erfara den inre frid och glädje som finns i ditt eget jag.
Allt annat som yoga gör, genom rörelse, andning och nervsystemsreglering, bör ses som förberedelse. Det är svårt att sitta stilla i en timme utan att först förbereda kroppen, och att meditera på riktigt kräver att du kan vara stilla. Allt annat kan ses som mindfulness. Du möter inte dig själv utan att ha lugnat andningen. Fysiska positioner, andning, koncentration, meditation. Alla delar leder mot samma sak: ett sinne som inte längre drar dig vart det vill, utan stannar upp och låter det fridfulla vittnet, ditt sanna jag, uppenbara sig.
Vad yoga kan ge dig
Människor kommer till yoga av helt olika skäl, och alla ingångar är lika giltiga. Kroppen är en bra plats att börja. Andningen också. Så är längtan efter något större. Yoga har plats för alla anledningar.
Några av de vanligaste sakerna som leder människor hit:
- Starkare, rörligare kropp. Skonsam träning som håller livet ut, och som kan möta smärta i rygg, nacke eller höfter.
- Lugnare nervsystem. Bättre sömn, lägre axlar, en plats där huvudet får pausa och återhämtningen får ta den plats den behöver.
- Klarare sinne. Ökad koncentration, förmågan att möta tankar och känslor utan att behöva agera på dem, en ingång till meditation som börjar i kroppen.
- En djupare väg. Asanas som ingång till det som finns bakom dem, en praktik som följer dig genom olika faser av livet, något som svarar på en längtan du kanske inte har ord för än.
Yoga möter dig där du är. Det handlar inte om att vara vig, och det har aldrig handlat om det. Det handlar om att ta hand om kroppen du har och lära känna den, lugna sinnet, och om du vill, gå längre än så
Möt en person som arbetar med yoga
Kathrin Forss
Mikaela Ivemark
Alexandra Nord
Evelina Bejtoft
Ida Lod
Ulrika Mandell
Hur yoga tar form i praktiken
En yogaklass varar oftast mellan 60 och 90 minuter. Du kommer in, rullar ut en matta, sätter dig ner. Det första som händer är nästan alltid att läraren flyttar uppmärksamheten till andningen. Bara: följ andetaget in, följ det ut.
Sedan börjar rörelserna. Vissa positioner du håller en stund, andra flödar du genom, ibland långsamt och ibland snabbt. Andningen följer med. Det finns ögonblick där du märker att du glömt bort klockan, glömt bort vad du skulle göra efteråt. Det är vad yoga gör.
I slutet kommer nästan alltid en avslappning. Du ligger på rygg, helt stilla. Här landar mycket av arbetet. Kroppen integrerar. Nervsystemet fångar upp vad som precis hänt. Om du är ny kan det kännas som den konstigaste delen av passet. Med tiden blir det ofta den du ser fram emot mest, om du ger dig själv tillåtelse att slappna av på riktigt.
Olika yogaformer gör det här på olika sätt. Vissa är mjuka och långsamma. Andra är intensiva och fysiskt krävande. Det finns en form av yoga som passar oavsett vad du är för person och har för preferenser.
Filosofin bakom yoga
För ungefär tretusen år sedan satt människor på den indiska subkontinenten och försökte förstå varför människan lider. De var filosofer, sökare, människor som ägnade sina liv åt att observera sinnet. De mediterade, talade med varandra, skrev ner det de kom fram till. Det blev det vi idag kallar yoga.
Slutsatsen var ungefär så här: människan lider inte främst på grund av yttre omständigheter. Lidandet uppstår för att sinnet ständigt rör sig, döljer, tolkar och reagerar. Den verkliga frigörelsen ligger i att gå bortom sinnet och möta sig själv som man faktiskt är. Allt annat i yogan, från positionerna till andningen, togs fram som metoder för att göra det möjligt.Det går utmärkt att bara praktisera den fysiska delen av yoga. Du får styrka, rörlighet, lugn, återhämtning.
Men du missar det som gör yoga till yoga.
Självförverkligande, eller ett uppvaknande till en djupare dimension av dig själv, är det som den traditionella yogan ytterst syftar till. Det är när sinnet blir stilla och du får tillgång till det som är djupare än dina tankar om dig själv, ditt rena varande. För många uppstår det först i korta ögonblick, men yoga handlar i grunden om att göra medvetenheten om varandet bestående och låta inre frid prägla ditt liv.
Det är därför yogans olika vägar finns: för att hjälpa dig på ett verkningsfullt sätt återvända till det du redan är.
Vägen dit genom åtta grenar
Den klassiska yogan beskriver vägen till självförverkligande som åtta delar som växer tillsammans. Positionerna är en av dem, andningen är en, likaså meditationen. Men det innehåller även visdom runt hur du bör leva ditt liv, hur du kan möta andra människor och hur du kan möta dig själv. Dessutom ger den dig kunskap som lär dig att dra uppmärksamheten inåt, hålla fokus, och till slut vila i ditt sanna jag.
Dessa delar är inte de steg du klarar av och lämnar bakom dig. De växer tillsammans, genom hela praktiken. Hur du lever påverkar hur du andas. Hur du andas påverkar hur du kan sitta i stillhet. Hur du sitter i stillhet påverkar hur du lever. Det är hela systemet som gör det möjligt att leva med mer självkännedom, mer i linje med ditt djupare jag, inte någon enskild del.
Det som står i vägen
Den tidiga yogan identifierade fem mönster i sinnet som gör att vi lever med oro istället för i glädje. Att vi tar det som är föränderligt för bestående. Att vi blandar ihop oss själva med våra tankar, prestationer och känslor. Att vi klamrar oss fast vid det som känts bra, och undviker det som känts svårt. Samt att vi djupt inombords bär på en rädsla för att upphöra, som färgar mycket av det vi gör.
Dessa mönster är grundläggande i det mänskliga sinnet. Men de är också det som skymmer den frid och glädje som finns inom dig. Yoga är en metod för att lära känna dem, se när de är aktiva, och välja hur du svarar istället för att reagera automatiskt. Som ett sätt att bli mindre reaktiv. Ju mer du ser dem, desto mindre styr de dig. Som du ser sträcker yoga sig långt utanför klassen eller mattan
Olika vägar in i yoga
Historien
Yoga föddes i Indien för tusentals år sedan, som ett svar på en fråga som människor ställde sig redan då: varför lider vi, och vad kan göra oss fria. Den tidiga yogan var framför allt en inre praktik. Meditation, självinsikt, samtal mellan lärare och elev om medvetandets natur. Rörelse och kropp hade en plats, men en liten sådan. Det var något man gjorde för att kunna sitta stilla länge nog att möta sig själv.
Med tiden utvecklades olika vägar. Hängivenhetens väg, handlingens väg, kunskapens väg. Alla ledde mot samma mål. En av de systematiska beskrivningarna skrevs av Patanjali för ungefär tvåtusen år sedan. Han samlade det han fann verkningsfullt i en text som fortfarande är grundläggande, och beskrev yoga som åtta delar som växer tillsammans.
Senare, under medeltiden, växte tantran fram som en tradition som omfamnade kroppen och världen som manifestationer av det heliga, istället för något att lämna bakom sig. Ur tantran utvecklades en kroppsligare form som kom att kallas hatha yoga. Positionerna fick mer plats, andningen blev ett eget fält, och kroppen sågs som ett verktyg för inre arbete snarare än bara ett hinder. Mycket av den yoga vi möter idag har rötter där, oftare än vi tror.
Det vi idag kallar modern yoga, med studios, mattor och veckoscheman, tog form först på 1900-talet. Indiska lärare mötte ett växande västerländskt intresse och formade de system vi nu känner som vinyasa, iyengar, ashtanga och deras avknoppningar. Det är en relativt ny historia, men den bygger vidare på något mycket gammalt. Att veta det hjälper när du praktiserar. Det du gör på mattan är inte nytt. Det är en tråd i en väv som är tusentals år lång.
Utbildning och yrkesetik
En av de internationella standarderna för yogalärarutbildningar är Yoga Alliance. Grundutbildningen är 200 timmar (YTT 200) och ger dig behörighet att undervisa. Vill du fördjupa dig bygger du på med en 300-timmarsutbildning (YTT 300), och har du båda är du en RYT 500 enligt Yoga Alliance. De flesta utbildas i Sverige enligt den här modellen, även om utbildningstraditionerna kan se olika ut beroende på inriktning.
Själva certifieringen från utbildningen upphör aldrig. Det är registreringen hos Yoga Alliance som behöver hållas vid liv, genom en årlig medlemsavgift och minst 75 timmar fortbildning vart tredje år. Av de 75 timmarna ska 45 vara egen undervisning och 30 vara egen utbildning. Systemet är byggt för att hålla lärarna i rörelse, och för att yogan inte ska bli statisk för den som lär ut den.
Det finns ingen statlig legitimation för yogalärare i Sverige. Medicinsk yoga är ett undantag med tydligare ramar, eftersom den används inom vården och ställer krav på både utbildning och samverkan med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. I övrigt vilar yogans kvalitet på lärarna själva. De bästa är ofta de som fortfarande är elever.
Vanliga frågor om yoga
Nej. Yoga har aldrig handlat om det. Kroppen öppnar sig ofta med tiden, men det är inte målet och ingen förutsättning. Målet är att möta sig själv, inte att nå tårna.
Även en kort praktik några gånger i veckan gör skillnad. Regelbundenhet betyder mer än längd. Tio minuter varje morgon vinner över ett långt pass en gång i veckan.
Båda funkar. Att gå på en klass ger dig en lärare som ser dig, rättar när det behövs och håller energin. Hemma får du flexibilitet och kan göra yoga när det passar. För nybörjare är det ofta bra att börja med en lärare, åtminstone några gånger, så du får grunderna. Sedan kompletterar många med onlineklasser hemma.
Hatha yoga, medicinsk yoga och lugnare former av vinyasa är ofta bra ingångar. De ger tid att förstå andningen och positionerna. Yin är också nybörjarvänligt i rörelse, även om det kan vara mentalt utmanande eftersom positionerna hålls länge.
Oftast ja, men med anpassning. Gravidyoga och mjuka former är bra ingångar under graviditet, och medicinsk yoga kan möta kroppen där skador eller sjukdomar finns. Viktigt är att berätta för läraren vad som gäller innan passet, så du får rätt stöd. Vid allvarligare skador eller tillstånd, prata med läkare först.
Positionerna har svenska och engelska namn men också ursprungsnamn på sanskrit, ett av världens äldsta språk. Många lärare använder sanskritnamnen för att hålla traditionen vid liv. Du behöver inte kunna dem. Titta på din matta, följ läraren, lyssna. Namnen kommer med tiden om du vill.
Helst inte en stor måltid alldeles innan. En timme eller två innan är lagom om du behöver äta. Något lätt som en frukt eller några nötter är oftast okej närmare inpå. För tom mage kan göra dig yr i mer aktiva former. Pröva dig fram.
60 till 90 minuter brukar vara vanligt. Vissa former som yoga nidra och medicinsk yoga kan vara kortare, 30 till 45 minuter.
Bekväma kläder du kan röra dig i. Inga skor. En matta är bra att ha men kan lånas eller hyras på de flesta studios i början. Ta med vatten. Behöver du kuddar, filtar eller block finns det på plats.
Nej. Yoga har sina rötter i hinduisk och tantrisk kontext och delar begrepp med hinduism och buddhism, men räknas som ett eget filosofiskt system. Du behöver ingen religiös tillhörighet för att praktisera. Vissa lärare lyfter de andliga aspekterna starkt, andra arbetar rent kroppsligt
Meditation är en del av yogan, närmare bestämt en av de åtta grenarna. Yoga rymmer också etik, kroppsövningar, andning och koncentration. Meditation kan praktiseras fristående, men i klassisk yoga är den en del av en större väg.
Mer dynamiska former som vinyasa och power yoga är fysiskt aktiva och bidrar till förbränning, men yoga är inte primärt en viktnedgångsmetod. Det yoga gör på längre sikt är att göra dig mer närvarande med kroppen, mer uppmärksam på hur du äter, och lugnare i nervsystemet. Det påverkar
ofta vikten indirekt.
Delar av yoga har studerats grundligt. Forskning visar att regelbunden yoga kan minska stress, förbättra sömn och lindra viss smärta, särskilt i nacke och nedre rygg. De filosofiska och andliga sidorna är ingen vetenskap och ska inte heller behandlas så. De har en annan sorts bevis: tvåtusen år av människor som praktiserat dem.
I akut kris, när du behöver konkret stöd här och nu, kan yoga behöva komma senare. Vid allvarliga skador behövs medicinsk bedömning först. Människor med svår traumatisering kan uppleva att klassisk yoga väcker mer än de är redo att möta. Då finns traumakänslig yoga, eller andra metoder, som mjukare ingångar.
Närliggande metoder
Yoga och meditation
Meditation är en väg inom yogan men kan också praktiseras fristående. Yoga går in genom kroppen och andningen. Ren meditation börjar i sinnet. Båda leder åt samma håll.
Yoga och pilates
Pilates är en västerländsk träningsform från 1900-talet med fokus på bål och kontroll. Yoga är något annat. Ett helhetssystem med filosofi, andning och meditation utöver det kroppsliga.
Yoga och mindfulness
Mindfulness har sina rötter i buddhismen och delar mycket med yogans pratyahara och dhyana. Yoga går ofta in via kroppen. Mindfulness kan praktiseras sittande, i vardagen, var som helst.
