I höstas pratade jag med Louise Tjernqvist om nervsystemet. Det var Bryohms första Instagram Live, och jag kunde inte ha haft en bättre första gäst.

Louise har jobbat i den holistiska, integrativa medicinska världen i arton år. Men för åtta år sedan hände något. "Nu äntligen förstår jag hur jag ska förklara det jag gör," sa hon. Det var när hon fick nys om nervsystemet.

För henne blev det pusselbiten som förklarar hur det spirituella, det fysiska och det mentala hänger ihop.

Kommunikationstornet som styr allt

När Louise förklarar vad nervsystemet är brukar hon säga: "Det är som ett kommunikationstorn. Lite som det där tornet på Arlanda som styr både det som är på insidan och det som är på utsidan."

Nervsystemet går från topp till stortå. Det är sammanflätat med din bindväv. Och dess primära jobb är enkelt: to keep you safe. Att hålla dig trygg.

Det reglerar allt från balans och andning till hur du möter stress. När du vaknar och luktar bränt är det nervsystemet som får dig att springa ut ur huset. När du ska somna är det nervsystemet som saktar ner systemet så du kan vila.

Men när livet innehåller för mycket stress, för många krav eller obearbetat trauma kan nervsystemet fastna. Antingen på gasen -- i fight or flight. Eller i nedstängning -- i freeze.

Här blir det tydligt varför Louise gillar att jobba med just nervsystemet. Det är inte fluff eller fancy pancy. Det är back to basic, back to nature.

Vad händer när systemet är dysreglerat?

"Många som kommer till mig är faktiskt ganska medvetna om att det sitter i nervsystemet," säger Louise. "De är pålästa. De vet att de är fast i frys eller i fight. Men de vet inte hur de ska komma därifrån."

Och här blir något tydligt: Vi kan inte tänka oss ur ett dysreglerat nervsystem. Kroppen är ofta mycket mer blyg och försiktig än vad huvudet är. Många försöker återhämta sig och vila med samma intensitet som de brände ut sig med.

Kosttillskott. TRE (Trauma Release Exercises). Yoga. Mindfulnessövningar. Mer disciplin. Mer willpower.

Men nervsystemet föds inte på disciplin. Det föds på trygghet.

Små verktyg för här och nu

Under samtalet delade Louise en övning. Om du sitter i ett möte och känner paniken komma -- eller om du bara behöver landa:

Håll om ett finger i taget. Tryck hårt. Och när du släpper taget, andas du ut. Gör utandningen längre än inandningen.

"Våra händer är som en extension av vårt hjärta," sa hon. Att massera handflator, lägga en hand på bröstet eller bara känna stöd från ett ryggstöd kan hjälpa systemet att sakta ner.

Om du däremot är nedstängd -- i fight and flight-- behöver kroppen ofta rörelse först för att metabolisera stresshormonerna. Skaka händerna. Snurra axlarna. Få ut energin ur systemet innan du bjuder in stillhet.

Det här är också därför meditation kan kännas omöjligt när du är stressad. Kroppen behöver röra på sig först.

När är det dags att söka hjälp?

Jag frågade Louise när hon tycker att folk ska söka professionell hjälp. Hennes svar var enkelt: "När du har försökt enligt konstens alla regler och sitter fast." Hon berättar att de flesta kommer till henne när de provat allt och inget hjälper - men om du redan innan det känner att det sitter i kroppen, att huvudet och knopp sitter ihop och det finns ett djupare svar än quickfix - är detta verkligen något för dig.

Ofta handlar det inte om att lära sig mer. Det handlar om att bli hållen. Att bli förstådd. Att hamna i en grupp där alla pratar samma språk.

"Många brukar säga: tack för att du visar att det inte är något fel på mig," sa Louise. "Och jag brukar säga att det är inget fel. Det är kroppen som säger ifrån på något sätt. Vi måste bara förstå varför och hur."